Hela webbplatsen
Informationssidor
- Shqip – Albanska
- عربي – Arabiska
- Bosanski – Bosniska
- Български – Bulgariska
- Eesti keel – Estniska
- Suomi – Finska
- Français – Franska
- יידיש – Jiddisch
- Hrvatski – Kroatiska
- Latviešu – Lettiska
- Lietuvių – Litauiska
- Julevsámegiella – Lulesamiska
- Kurmancî – Nordkurdiska
- Davvisámegiella – Nordsamiska
- پښتو – Pashto
- فارسی – Persiska
- Polski – Polska
- Romani ćhib – Romani
- Română – Rumänska
- Русский – Ryska
- Srpski – Serbiska
- Af soomaali – Somaliska
- سۆرانی – Sorani
- Español – Spanska
- Åarjelsaemien gïele – Sydsamiska
- ภาษาไทย – Thai
- ትግርኛ – Tigrinska
- Meänkieli – Tornedalsfinska
- Türkçe – Turkiska
- Українська – Ukrainska
Lyssna på webbplatsen — Det är möjligt att få webbplatsen uppläst. Gå till den sida du vill få uppläst och klicka på lyssna-knappen i spelaren här ovanför.
Om du inte vill att någon ska se att du har besökt kvinnofridslinjen.se kan du dölja ditt besök genom att rensa din webbhistorik eller surfa anonymt.
Våld mot kvinnor och våld i nära relationer förekommer över hela världen och inom alla kulturer. Det erkänns i dag som ett globalt samhällsproblem och en kränkning av mänskliga rättigheter.
-
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer existerar överallt och förekommer oberoende av kulturell och religiös tillhörighet, etnicitet, sexuell läggning, könsidentitet, social tillhörighet och ålder. Våld mot kvinnor utövas på flera arenor: inom familjen och i hemmet, eller på olika håll i samhället. Våld mot kvinnor definieras av FN som ”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet.”
Europarådet tog 2011 fram konventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, Istanbulkonventionen. Den syftar till att motverka alla former av våld i nära relationer. Den beskriver våld mot kvinnor som ett uttryck för historiskt ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män. Den slår fast att våld mot kvinnor är könsrelaterat på strukturell nivå.
De stater som ansluter sig till konventionen har ett ansvar för att ha relevant lagstiftning och genom andra åtgärder förebygga, utreda, straffa och gottgöra våldshandlingar som omfattas av konventionen. I Sverige trädde konventionen i kraft 2014.
-
Hur många som är utsatta och hur våldet ser ut är svårt att få en enhetlig uppfattning om. Få anmäler våld i nära relationer till polisen och därför speglar inte kriminalstatistiken hur pass utbrett våldet är i samhället. Enligt Världshälsoorganisationen WHO har runt 35 procent av världens kvinnor utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner och/eller sexuellt våld av en annan person än en partner.
Befolkningsundersökningen ”Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa” som gjorts av Nationellt centrum för kvinnofrid kom 2014. Den visar att 14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen i Sverige någon gång efter 18 års ålder hade blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld i en pågående eller avslutad parrelation. 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen uppgav att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en aktuell eller tidigare partner. Studien visar också att cirka 7 procent av kvinnorna och 1 procent av männen blivit utsatta för sexuellt våld av en aktuell eller tidigare partner någon gång efter 18 års ålder.
-
Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Det gör det svårare för den som är utsatt att göra motstånd och att lämna relationen. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad. Våldet ökar och blir grövre ju längre relationen pågår.
Den vanligaste formen av våld i nära relationer är en man som utövar våld mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med.
En viktig drivkraft för den som utövar våld är att ha makt och kontroll. Genom fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld kontrolleras offrets beteende och handlingsutrymme.
Mer om våldets uttryck och mekanismer i NCK:s kunskapsbank
Mer om förövare av våld i nära relationer i NCK:s kunskapsbank
-
I brottsbalken finns bestämmelser om brott och straff. Våld i nära relationer, sexuellt våld och hedersrelaterat våld är alla brottsliga handlingar som regleras i kapitel 3, 4 och 6 i brottsbalken.
De senaste åren har lagstiftningen genomgått flera stora förändringar i syfte att stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor, offer för sexuella övergrepp, människohandel och hedersvåld, samt barn som bevittnar våld.
-
Mäns våld mot kvinnor är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa hos kvinnor, enligt WHO och FN.
NCK:s befolkningsundersökning ”Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa” visar på en tydlig koppling mellan utsatthet för våld och fysisk och psykisk ohälsa senare i livet.
I studien uppgav de som utsatts för allvarligt våld i betydligt högre utsträckning än andra symtom på depression, riskbruk av alkohol och självskadebeteende någon gång i livet.
Kroppsliga symtom som till exempel huvudvärk, smärta i axlar eller nacke, yrsel eller problem med magen var också vanligare bland dem som utsatts för allvarligt våld jämfört med bland dem som inte utsatts.